suedeză
I Marsfjällets skugga bygger pĺ de berättelser som författaren Bernhard Nordh fick höra när han sommaren 1936 besökte byn Marsliden i Vilhelmina fjällvärld. Bland sagesmännen fanns Jonas Larsson som var en av de barn som tillsammans med sina föräldrar Britta och Lars Pĺlsson och övriga fem syskon gick den lĺnga vägen frĺn byn Fjällboberg till foten av Marsfjällen för att där skapa sig ett bättre liv. Ĺret var 1856 och Jonas var tre ĺr. I boken, där namnen pĺ människor och platser är helt autentiska, skildras den svĺra livssituation som familjen Pĺlsson hade i Fjällboberg med svält och ogina grannar. Drömmen om ett bättre liv var starkt och när Lars fick möjlighet att köpa rätten till ett nybygge vid Marsfjället slog han till även om han inte förstod innebörden i köpehandlingarna helt och hĺllet. När familjen efter en farofylld och äventyrlig vandring kommer till platsen för nybygget finner man att skogen är nedbränd - där finns inget timmer till husen pĺ nära hĺll - det fĺr släpas fram lĺngt ifrĺn. Britta lyckas dock sätta de första potatisarna i marken pĺ ett litet uppröjt land, som än i dag är i bruk i Marsliden. De första ĺren pĺ nybygget blir fyllda av svĺrigheter och motgĺngar. En vinter är svälten ett faktum och i sin förtvivlan fĺngar Lars lämlar, det enda villebrĺd som finns i den helt öde trakten. Han kokar lämlarna och bjuder familjen pĺ soppa men kan omöjligt äta själv. Till slut tar dock hungern överhanden och även Lars slickar girigt i sig av den feta, närande och livgivande soppan. Den som en gĺng läst om lämmelsoppan som Bernhard Nordh beskriver den, glömmer den aldrig. Författaren beskriver med stor känslighet de stundtals mycket spända relationerna mellan nybyggare och samer. Bland annat hjälper Lars en sameflicka som bryter benet pĺ fjället och det för med sig mĺnga förvecklingar men historien fĺr till slut en positiv upplösning. Även förhĺllandena mellan Pĺlssons och andra nybyggare kunde vara spänt. Sĺ smĺningom vinner dock Lars respekt hos samer, bönder och nybyggare i trakten, inte bara genom sin storvuxenhet och kroppsliga styrka utan ocksĺ genom sitt raka sätt och sin inre resning. Förbrödring är hans signum. När I Marsfjällets skugga kom ut första gĺngen 1937 fick den lysande recensioner och blev Bernhard Nordhs stora genombrott som "folkförfattare". Den översattes till fem utländska sprĺk och har tryckts pĺ svenska i nära trehundratusen exemplar hittills.
